Sök
  • FI
  • SV
  • EN
  • Information om tjänsten
  • Registrera dig
  • Logga in
  • Ge respons
  • Frågor
  • Kategorier
  • Fråga

Alla kategorier
  • Samhälle och historia
  • Vetenskap
  • Teknik
  • Kultur och underhållning
  • Hobby och fritid
  • Livet
  • Helsingfors
  • Trivia
Förbättra resultatet

Kategorier:

  • Naturvetenskaper, naturen (16)
  • Djur, sällskapsdjur (2)
  • Växter, trädgård (2)
  • Geografi, länder, orter, platser (1)
  • Historia (1)
Mer

    Nyckelord:

    • fåglar (2)
    • Ord (1)
    • punkit. hämähäkkieläimet (1)
    • sammakot ravinto (1)
    • svalor (1)
    Mer

      Svarare:

      • Helsingin kaupunginkirjasto (14)

      Publicerad:

      • 2013 (1)
      • 2012 (1)
      • 2011 (2)
      • 2010 (3)
      • 2009 (2)
      Mer

        Format:

        • text (16)
        Mössöron annat än hiirenkorvalla
        Visningar
        1221
        Svar
        1
        Mössöron annat än hiirenkorvalla
        Olet oikeassa: tällainen pieni vivahde-ero näillä sanoilla on. Nähtävästi ruotsinkieliset mieltävät silmusta esiinpuhjenneet  'hiirenkorvat' eli minilehdet jo reilusti koivunlehdiksi. Toisaalta, aika samaa asiaa ne tarkoittavat ja ero on melkeinpä hiustenhalkomista. 13.9.2013 11:23Helsingin kaupunginkirjasto
        Jag läste någonstans att ibland när granar är på väg att dö så sätter de...
        Visningar
        290
        Svar
        1
        Jag läste någonstans att ibland när granar är på väg att dö så sätter de...
        Hej! Jag tror tyvärr att detta är en myt, jag har inte lyckats hitta någon som helst belägg på saken i den litteratur jag har tillgång till. Att myten har uppstått beror kanske på att det finns en uppfattning att växter blommar mera om de får ”lida”, något jag inte heller hittat belägg på. Dessutom är granen ett träd som betyder mycket för mänskan och därför gett upphov till en hel del myter, föreställningar och seder. Se: Relve, Henrik: Puiden juurilla – puut ja pensaat luonnossa ja...12.4.2012 10:41Helsingin kaupunginkirjasto
        KAN VATTNET I EN BASSÄNG BLI STRÖMFÖRANDE OCH HUR FARLIGT ÄR DET?
        Visningar
        478
        Svar
        1
        KAN VATTNET I EN BASSÄNG BLI STRÖMFÖRANDE OCH HUR FARLIGT ÄR DET?
        Hej! Ur de källor vi har lyckats hitta kan man dra följande slutsatser: vatten leder el till en viss del, närmast via de partiklar som finns i vattnet. Helt rent vatten (om sådant skulle finnas någon-stans) leder dock inte ström. Styrkan av den ström som går genom vattnet beror på bassängens storlek. En strömförande kabel i havet är inte farlig, men strömförande föremål t.ex. i ett badkar kan vara livsfarligt, eftersom kroppen då kommer i direkt kontakt med elektriciteten. Det är också farligt...21.11.2011 15:39Helsingin kaupunginkirjasto
        Jag vill veta lite mer om fästingar.
        Visningar
        552
        Svar
        1
        Jag vill veta lite mer om fästingar.
        Hej! Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm har en webbplats som ger rätt bra svar på dina frågor: http://www.nrm.se/sv/meny/faktaomnaturen/djur/insekterochspindeldjur/spindeldjur/fastingar.12595.html . Här är ett sammandrag: De flesta fästingar som angriper människor, men även hundar och katter, tillhör arten vanlig fästing, Ixodes ricinus. Möjligheten att finna denna fästing är störst i områden med halvhögt gräs i närheten av vatten. De sitter gärna i grässtrånas topp eller i låga buskar...9.8.2011 11:11Helsingin kaupunginkirjasto
        stämmer det att hajar inte kan "stå stilla", att dom måste vara i ständig...
        Visningar
        262
        Svar
        1
        stämmer det att hajar inte kan "stå stilla", att dom måste vara i ständig...
        Nej, det stämmer inte. Det har raporterats flera gånger, att hajar har hittats liggande, "sovande", i någon grotta. Uppfattningen om hajarnas ständiga simning måste ha sin ursprung från tiden före modern dykningsutrustning. Källor: http://www.elasmo-research.org/education/topics/b_sleep.htm http://sv.wikipedia.org/wiki/Hajar http://en.wikipedia.org/wiki/Shark#Sleep7.9.2010 20:25Helsingin kaupunginkirjasto
        Hei! Barna vil fange rompetroll (froskebarn) og ha de en dag eller to i en...
        Visningar
        337
        Svar
        1
        Hei! Barna vil fange rompetroll (froskebarn) og ha de en dag eller to i en...
        Rompetrollene er altetende, men flakfôr beregnet på akvariefisk er bra siden det ikke skitner til vanner så mye som f.eks. brødsmuler. Gi dem litt mat 2-3 ganger om dagen. Får de for mye blir maten liggende på bunnen og råtne. http://www.herpetologisk.com/dyrlegen/rompetroll.html4.8.2010 20:19
        Varför slår det gnistor om två hårda gammeldags sockerbitar när man gnider...
        Visningar
        278
        Svar
        1
        Varför slår det gnistor om två hårda gammeldags sockerbitar när man gnider...
        Hej! Vi har inte lyckats hitta litteratur om saken och inte heller gjort experimentet själva. Men här kommer några funderingar. Troligen uppstår det ett fint damm när man gnider de hårda sockerbitarna mot varandra. Samtidigt blir det kanske såpass hett av friktionen att de små fina sockerdammkornen fattar eld. Organiskt damm tar nämligen eld mycket lätt. Det är i så fall frågan om små, små eldar som påminner om gnistor.30.7.2010 00:43Helsingin kaupunginkirjasto
        Jag har upptäckt en mycket märklig sak som jag har frågat många anledningen...
        Visningar
        187
        Svar
        1
        Jag har upptäckt en mycket märklig sak som jag har frågat många anledningen...
        Hej! Jag antar att du menar att spisplattan inte är påslagen när du gör experimentet. En varm yta avger självklart mera värme än en kallare, vilket innebär att is som lagts på en varmare yta smälter snabbare. Faktum är att en svart yta är varmare än en vit, också om det inte finns någon el påkopplad. En vit yta reflekterar, kastar tillbaka solstrålningen, medan en svart yta fångar in, absorberar, ljuset och energin omvandlas till värme. En varm yta avger alltid värme till omgivningen. http://...17.10.2009 00:05Helsingin kaupunginkirjasto
        Varför ser man aldrig duvungar?
        Visningar
        2270
        Svar
        1
        Varför ser man aldrig duvungar?
        Det här är en fråga som intresserat många. Markus Kajo, känd för sina lite underfundiga kåserier, påstår ungefär så här: ”Visste ni att puluna föds fullvuxna? Sådär ungefär stora som köttpiroger? Eller har ni kantänka nånsin sett duvungar sitta på gatstenarnas kanter och gungat med fötterna...” Kajo, Markus: Kettusen kootut, WSOY, 1998. Frågan har också tidigare ställts i iGS. (13.6.2001). Då besvarades frågan ungefär så här: Bra fråga. Duvungar är verkligen rätt stora redan när de kläcks...15.9.2009 14:50Helsingin kaupunginkirjasto
        Vet dere hvordan man på Färöyen og Island bruker kråkbär (variksenmarja)?
        Visningar
        407
        Svar
        1
        Vet dere hvordan man på Färöyen og Island bruker kråkbär (variksenmarja)?
        Här kommer några länkar från Finland och Island var det finns tilläggsinformation om kråkbär. http://susning.nu/Kr%E5kb%E4r Här framgår det att man kan använda kråkbär till jovisst, saft men också mycket annat. växtfärgning och sylt är populärt. http://www.krakbar.nosvyr.fi/html/misc/bakgrund.html I Österbotten i Finland har man ett projektarbete i samband med kråkbär! "Kråkbär-från glömska till delikatess" Här talas om kråkbärsgelén; "Kråkbärsgelén är just en av dessa...19.9.2008 22:58
        Hej,Det finns en uppfattning om att lufttryck och närmande åska påverkar...
        Visningar
        277
        Svar
        1
        Hej,Det finns en uppfattning om att lufttryck och närmande åska påverkar...
        Ja, vad ska man tro? Är det dopamin eller något annat? Hur som helst, visst beter vi oss lite annorlunda före åskan. Här en hänvisning till Svenska Dagbladets artikel: http://www.svd.se/nyheter/idagsidan/samhalle/artikel_331548.svd27.4.2008 22:39Helsingin kaupunginkirjasto
        Kan svalorna flyga bakåt?
        Visningar
        818
        Svar
        1
        Kan svalorna flyga bakåt?
        Svalorna, och andra fåglar också, kan inte flyga bakåt. Hökar och kolibrer och kanske några andra fåglar kan flaxa på ett ställe i luften, men inte kan man säga att de flyger bakåt. Det kan hända att då en fågel flyger i motvind och sedan vänder till medvind, det verkar som om den sku flyga lite bakåt, men inte är det verkligt bakåtflygande heller. Det finns gott om fågelböcker på biblioteket, sök i http://www.helmet.fi/screens/opacmenu_swe.html Om fåglarnas flygförmåga i allmänhet, se...29.10.2007 15:47Helsingin kaupunginkirjasto
        Hur påverkas djur, som borde gå i dvala eller ide, av den snölösa vintern och...
        Visningar
        354
        Svar
        1
        Hur påverkas djur, som borde gå i dvala eller ide, av den snölösa vintern och...
        Informatör Laura Hiisivuori från Naturhistoriska centralmuseet http://www.fmnh.helsinki.fi skriver (översatt från finskan av red.): Det är många djur i som har blivit förvirrade den här onödigt varma vintern. En del av björnarna gick t.ex. inte ide i oktober-november som de brukar. De två kalla veckorna i november fick i alla fall en del av björnarna att somna. I allmänhet går björnar i ide då det börjar bli ont om mat, men det alltför varma vädret har rört om i deras inre tidtabell. För...2.1.2007 12:29Helsingin kaupunginkirjasto
        Var gick strandlinjen som högst i Västra Nyland i Littorinahavets "barndom" för...
        Visningar
        341
        Svar
        1
        Var gick strandlinjen som högst i Västra Nyland i Littorinahavets "barndom" för...
        Tyvärr har vi inte lyckats hitta de exakta uppgifter om strandlinjen under litorinahavets tid som du frågar efter. Det närmaste vi har kommit är Heinz-Rudolf Voigts artikel "Östersjön och våra insjöars utveckling" i Nordenshjöld'samfundets tidskrift 4.6: 72 87. 1986http://www.tiedekirjasto.helsinki.fi:70/bitstream/1975/489/1/1986Voigt-Ostersjons_och_vara_in.PDF Bottniska vikens kust låg under Litorinatiden ca 50 km inåt land från den nuvarande kustlinjen och t.ex. Lappajärvi sjö i...1.10.2006 11:51Helsingin kaupunginkirjasto
        fins radium i sverige
        Visningar
        202
        Svar
        1
        fins radium i sverige
        Radium, ett instabilt grundämne, som förekommer i naturen som sönderfallsprodukt av uran och torium. Radium förekommer i alla uranmineral och kan utvinnas ur dessa. Stora uranförekomster finns i Kanada, Australien och USA. Uran förekommer i de flesta mgmiska bergarter, medelhalten i t.ex. graniter är 4,8g/ton. Höga halter finns t.ex. i Pleutajokk i närheten av arjeplog. Läsgärna vidare t.ex i Nationalencyklopedin. Den finns på biblioteken.16.1.2006 18:43Helsingin kaupunginkirjasto
        Hur stor del av finlands skog är sjuk?
        Visningar
        185
        Svar
        1
        Hur stor del av finlands skog är sjuk?
        Enligt Skogsforskningsinstitutets (Metla) publikation Metsätilastollinen vuosikirja 2004 http://www.metla.fi/julkaisut/metsatilastollinenvsk/index.htm fanns det åren 1992-2001 skador som inverkade på skogens kvalitet på 4,8 miljoner skogshektar, vilket betyder 17 % av Södra Finlands och 32 % av Norra Finlands skogsareal. De viktigaste skadegörarna var svampsjukdomar och klimatfaktorer. År 2002 hade 3 % av skogarnas tallar och 27 % av granarna tappat mycket barr, medan 9 % av lövträden blivit...16.1.2005 21:01Helsingin kaupunginkirjasto
        • Svar (16)
        • Mest lästa
        Svar (16)
        • Mest lästa
        Samhälle och historia
        • Samhället, politik
        • Arbete, arbetsliv
        • Bibliotek
        • Folk, kulturer
        • Krig, militär
        • Lagar, lagstiftning
        • Offentlig förvaltning, myndigheter
        • Statistik
        • Ekonomi, företag, konsumtion
        • Historia
        Vetenskap
        • Filosofi
        • Fysik, kemi
        • Geografi, länder, orter, platser
        • Matematik, mått, storheter
        • Miljö, miljövård
        • Naturvetenskaper, naturen
        • Väderlek, klimat
        • Språk, språkvetenskap, ord
        • Rymden, astronomi, tiden
        Teknik
        • Teknik
        • Byggande
        • Datateknik
        • Elektronik
        • Fordon, färdmedel, trafik
        • Industri
        • Internet, e-post
        • Mobiltelefoner, telefoner
        Kultur och underhållning
        • Arkitektur
        • Film, video, teater, dans
        • Författare, litteratur
        • Konst
        • Musik
        • Tecknade serier
        • TV, radio, tidningspress
        • Traditioner, evenemang
        Hobby och fritid
        • Släktforskning
        • Sport, idrott, motion
        • Djur, sällskapsdjur
        • Växter, trädgård
        • Hantverk, reparation
        • Fiske, båtsport, jakt osv.
        • Hobbyer, samlarverksamhet
        • Lekar och spel
        • Mat och dryck
        • Övernaturliga fenomen, mystik
        • Resor, turism
        Livet
        • Skönhet, skönhetsvård
        • Studier, fostran
        • Religioner
        • Psykologi, människans psyke
        • Hälsovård, medicin
        • Hem, boende
        • Människor
        • Mänskliga relationer
        • Mode, stil, klädsel
        • Sex, sexualitet
        Helsingfors
        • Helsingfors
        Trivia
        • Trivia
        • Rekord
        • Kuriosa
        • Barn frågar
        • Kysy.fi
         

        Kysy.fi
        Helsingfors stadsbibliotek
        Järnvägsmannagatan 8
        00520 Helsinfors

        Redaktör:
        Tomas Lamas
        tomas.lamas@hel.fi