Tack för den intressanta frågan. Jag läst i bloggen som är skriven kring detta ämne och har för min del försökt söka på Google och Google maps utgående från frågan och bloggen. Det verkar som om platsen ni söker skulle finnas inom det som idag är Pargas stad, (tidigare kommunerna Pargas, Nagu, Korpo och Houtskär). Bara inom det området finns det åtminstone två skär som heter Kråksk...5.5.2014 15:43Helsingin kaupunginkirjasto

Tekniken att spela in ljud och att lagra det för senare återgivning började utvecklas i slutet av 1800-talet med den första användbara fonografen. Fonografen uppfanns av Thomas Edison 1877 och såldes kommersiellt 1890-1925. Principen bygger på en apparat som registrerar svängningar och som fransmannen Léon Scott konstruerade redan 1857. Det första inspelade ljudet man hittat är ifrån år 1860. Utvecklingen har fortsatt under...3.11.2015 16:05Helsingin kaupunginkirjasto

Du ställer en intressant och mycket omfattande fråga som kräver forskning av ett slag som vi på biblioteket tyvärr inte har resurser att utföra. Det vi kan konstatera är att plundring i krigstid är något som har förekommit under historiens alla epoker och som högst troligt inte enbart förekom bland amerikanska soldater under Andra världskriget. Å andra sidan är plundring ett brott som fördöms bl.a...19.2.2014 15:15Helsingin kaupunginkirjasto

Jag beklagar att svaret är sent. Ruben Granqvist verkade i flera roller inom Helsingfors stad: 1925 Gatu- och kloakavdelningen Extraordinarie ingenjör 1926–32 Gatu- och kloakavdelningen Biträdande arbetschef (kommunalkalendern för år 1933 saknas) 1934–36 Gatu- och kloakavdelning Biträdande gatubyggnadschef 1937 Gatubyggnadsavdelningen Ingenjör 1938–1939 Gatubyggnadsavdelningen Biträdande gatubyggnadschef 1941–43 Gatubyggnadsavdelningen Gatubyggnadschef (...11.7.2011 18:33Helsingin kaupunginkirjasto

Hej! Det finns tyvärr inte många böcker att rekommendera. Jag har slagit upp ämnesorden Mörskom och Myrskylä både i webbkatalogen HelMet http://www.helmet.fi/ (Huvudstadsregionen = Helsingfors, Esbo, Vanda och Grankulla) och i Webbkatalogen http://weborigo.loviisa.fi/ dit bl.a. Mörskoms kommunbibliotek hör. Katalogerna ger rätt likartade resultat: Man håller uppenbarligen på att skriva Mörskoms historia på finska. Men hittills har endast förhistorien utkommit: Taipale, Päivi : Myrskylän...22.3.2011 15:20Helsingin kaupunginkirjasto

Hej! Vi skickade frågan till Finlands sjöhistoriska museum - Suomen merimuseo http://www.nba.fi/fi/smm därifrån vi åtminstone hittills tyvärr endast fått svaret att de inte kan svara på frågan. Menar du förlista fartyg i allmänhet eller finländska förlista fartyg? Med Spanska sjön menas Biscayabukten och Atlanten väster om Iberiska halvön. Vi återkommer om vi får svar.6.9.2010 18:03Helsingin kaupunginkirjasto

Som ett hjälpmedel rekommenderar jag Finlands banks myntmuseums Arvo-värdeomräknare http://www.rahamuseo.fi/sv/multimediat_ja_oppimateriaalit_rahanarvolaskuri.html Enligt den kostade år 1950 en biobiljett i medeltal 68,48 mk [2,27 euro] motorbensin 92/95 E en liter 24,08 mk [0,80 euro] En manlig metallindustriarbetares medeltimlön var 126,10 mk [15,97 euro] Enligt 'Statistisk årsbok för Helsingfors stad' kostade en liter oskummad mjölk i januari 1950 18,50 mk [0,61 euro} och i december...12.1.2010 15:13Helsingin kaupunginkirjasto

Det finns ingen allmänt accepterad uppfattning om detta namns ursprungliga mening, dock många mer eller mindre trovärdiga teorier. Ortnamnet 'Vita Ryssland' uppträder redan i medeltidens västeuropeiska källor, men det är inte alltid lokaliserat i nutidens stat. Den moderna geografiska betydelsen har varit gällande bara under några sekler. I medeltiden kallade man med namnet Белая Русь/Belaja Rus sannolikt dessa västryska områden som inte var avhängande av mongolernas (tatarernas) eller...26.8.2009 21:21Helsingin kaupunginkirjasto

Det minnemärke som troligen är det viktigaste över de stupade i vinterkriget, men också i fortsättningskriget, finns på Sandudds begravningsplats i Helsingfors. Själva minnesmärket är i form av ett kors skapat av skulptören Wäinö Aaltonen. Där finns också s.k. hjältegravar där stupade från dessa krig är begravna. Utländska prominenta gäster, och också nybakade studenter brukar lägga ner blommor vid korset, eller vid Mannerheims grav strax intill. Men motsvarande minnesmärken och gravar finns...22.5.2009 18:45Helsingin kaupunginkirjasto